Kuratera – Design i lärande

Selander & Kress (2010:24-25) begrepp Design i lärande uppmärksammar den enskildes lärande i hela sin bredd. Jag skulle vilja förstå detta begrepp genom att peka på att ursprunglig text, tjänst och verktyg går i  varandra och måste förstås tillsammans om lärandet i hela sin bredd ska förstås. När jag tittar efter information/ nyheter via olika tjänster och på olika verktyg/plattformar så läser jag sällan hela artiklar utan jag lägger ofta över texter med hjälp av olika tjänster, som t ex Pocket, Readability, Instapaper, kippt , Delicious, Diigo, Pinboard, Pinterest och Flipboard i olika molndatabaser. Alla dessa tjänster har kanske primärt gjorts för att underlätta ett samlande och presenterande av information; dvs det Selander & Kress (2010:24-25) kallar didaktisk design för lärande. Jag skulle även vilja, och kanske främst, se det som att dessa tjänster är designade för att användaren aktivt ska sortera, tagga, märka och kategorisera texter, dvs det Selander & Kress (2010:24-25) kallar  design i lärandet. Samtidigt som jag läser artiklar så testar jag och ”leker” med olika ”sparverktyg” för att se hur jag och olika tjänster (Pocket, Readability, Instapaper etc) och verktyg (dator, surfplatta och mobil) fungerar tillsammans. Har t ex upptäckt att vissa tjänster och verktyg inte riktigt fungerar tillsammans, de uppdaterar sig t ex inte alltid så ofta som jag vill.

Praktiskt går det till så att när jag tittar på vad twitterkontakterna har att säga så refererar många till en källa utanför twitter. Jag läser lite snabbt och lär mig lite, därefter sparas artikeln i några av tjänsterna Pocket, Readability , Instapaper, kippt , Delicious, Diigo och/eller Flipboard. Jag tycker dessa olika tekniker är bra på olika saker, har inte fullt klart för mig på vad !?, så jag sparar som sagt ofta en bra text på flera ställen. När jag medverkar på twitter så är det främst tre områden jag försöka följa, skola (#ikt, #synpålärande, #nyagreppiskolan, #flippat, samt miljö och energifrågor (t ex #vindkraft). Tittar även om det kommit några nya artiklar på mina ”favoritbloggar” och andra rss-flöden (som t ex ny information från sonens skola) som man lätt kan se med tjänsten Feedly.

På något sätt kan man kanske säga att det även skapar en trygghet att på något sätt hitta tillbaka till artikeln senare, vilket kanske kan anses gynna lärandet, dvs har jag behov av att läsa mer om hur många TWh som vindkraft som kan vara lämpligt att inför i det svenska energisystemet så kan jag snabbt kolla taggar som ”vindkraft” och ”energi” i till exempel Pocket. Hittar jag inte artikeln där så går jag vidare till Readability , Delicious eller Diigo. Man kan tycka detta sätt är omständligt, och det är det till viss del, men jag vill ändå se det som att detta taggande, sorterande, märkande och kategoriserande är en del av meningsskapandet. Selander & Kress (2010:33) talar om att ”meningsskapande, liksom lärande, kan förstås som en kreativ handling där man omskapar (eng. re-design) redan befintliga presentationer”. Och det är precis vad det handlar om. Tjänster som Scoopit (www.scoop.it/) beskrivs som ett ”curation tool” och föreslår dessutom artiklar som ligger nära de som du redan valt. Jag har till exemplet ämnet/begreppet ”syn på lärande” i Scoopit (http://www.scoop.it/t/syn-pa-larande). Går man in där så ser man att Scoopit föreslår artiklar som tar upp lärande. Det engelska ordet curation kan kanske anses fånga detta som skulle kunna betraktas som design i lärandet. Hans Kullin skriver på socialamedier.com den 19 mars 2011:

För ett tag sedan skrev jag till Språkrådet och bad om vägledning för översättning av det allt populärare engelska begreppet “content curation”. Deras rekommendation då var att översätta till “kuratera” eller möjligen använda andra närliggande ord som “moderera”. Nu har Språkrådet skrivit en text på sin sajt rubricerad Content curator på svenska?.

Eftersom kurator och curator i dag används i så många olika betydelser, är det bra om man kan hitta mer precisa och beskrivande benämningar på svenska. Två exempel är listansvarig och innehållsansvarig. Ofta går det bra att använda befintliga och närliggande ord som moderator, redaktör eller administratör. Då blir det också lättare att hitta verb som passar till aktiviteten: moderera och administrera har vi ju redan i svenskan. Man kan också tänka sig redaktöra som har visst stöd i bruket.

Ett försök till definition av kuratering: ”En process för att upptäcka, selektera, kommentera och dela information genom sociala medier.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s