Medieundersökning1

Här undersöks vitt och brett olika digitala mötesplatser där barn och unga rör sig (Se den kortare medieundersökningen här). Nedan visas Youtube-klipp av Minecraft (andra möjligheter hade varit Facebook, Moviestar Planet etc.). Jag har intervjuat barn om deras vanor för att få en inblick i vad de själva gillar att göra på internet eller i andra medier. Saker jag funderade på att undersöka:

  • Finns det ställen där man lägger upp bilder? Bildbehandlar man dessa?
  • Vilken teknologi används? Mobilkamerabilder, webbkamera eller andra tekniker?
  • Hur är dessa platser eller miljöer formgivna?
  •  Hur framställs/framställer sig barn och unga här?
  • Vad gör man här?
  • Vem och vad får synas här?
  • Hur skulle du som pedagog kunna använda dig av dessa ställen? Vad är den pedagogiska vinsten?
  • Finns det andra intressanta ställen ur en pedagogisk synvinkel? Leta efter dem.

Resultatet syns i digital presentation, detta blogginlägg, och i en youtubefilm:

Jag försöker här analysera, ställa frågor och fundera på det jag ser i relation till kursens litteratur och annan relevant litteratur. Sen ska jag gå igenom presentationerna av de andra gruppmedlemmarnas arbeten som blir tillgängliga 6/3. Dessa bildar underlag för ett seminarium där diskussioner förs kring medier och lärande. Seminariet hålls 17/3 och 18/3 som en videokonferens i Adobe Connect i de rum som är tillgängliga på kursplatsen.

Jag avser att analysera och reflektera över hur medier påverkar attityder, omvärldsuppfattning och kommunikationsmönster hos unga och över dess möjligheter för lärande, samt sätta analysen i förhållande till relevanta delar av litteraturen.

Fokus ligger på Minecraft. Jag har på nära håll följt en 8 årig kille och 5 årig tjej ”spela” Minecraft. Jag sätter citattecken på ”spela” eftersom man i Minecraft även skapar mycket. Man gräver efter metaller i jorden och man bygger hus, man tämjer hästar med mera med mera. Se mer nedan:

Först lite statistik rörande ungdomars internetanvändning som jag hämtat från en kursares Gunillas presentation (Gunilla har hämtat från Svenskarna och internet, 2012):

Ungdomars internetanvänding

Ungdomars internetanvänding

Som ni ser ovan så skriver tjejerna mer, medan killarna spelar mer på internet. Kan man tänka sig att detta gäller även utanför internet, att tjejerna skriver mer, medan killarna spelar mer? Jag tror man våga påstå att tjejer skriver mer och bättre än killar!?, men kan detta hänföras till digitala medier och spel? Att tjejer skriver mer bloggar (enligt ovan skriver 56 % av tjejerna 16-17 skriver bloggar, medan endast 11 % av killarna) leder till att tjejer blir mer utsatta för mobbing via bloggar (mer om kränkningar och mobbing längre ner).

Viktigaste nyhetskällan för alla under 50 år, enligt Svenskarna och internet 2013, är internet:

Viktigaste nyhetskällan

Viktigaste nyhetskällan

Man ser tydligt att upp till och med 50 år är internet det medium som används för att få nyheter. Innan jag återgår till vår spelande ungdom vill jag ta upp det här med kränkningar i skolan som kanske främst (för tjejer!?) sker via nätet. Jag har varit i kontakt med Skolinspektionen rörande antal andel kränkningar per år som resulterat i kritik från Skolinspektionen. Det var 557 fall av kränkningar som resulterade i kritik från Skolinspektionen bara under 2013. Det har ökat mycket de sista åren (källa):

Antalet kritikbeslut mellan 2003 och 2013

Antalet kritikbeslut mellan 2003 och 2013

Det vore mycket intressant att se hur stor andel av kränkningarna som kan relateras till medier/nätet (har ställt frågan till Skolinspektionen). Det som gör kränkningar via nätet extra svåra att hantera är att de sker just nätet och att vissa skolledare menar att det inte räcker med att eleven upplever sig kränkt (läs hela dialogen på twitter här):

Sakliga kränkningar

Sakliga kränkningar

Det finns exempel på lärare och skolor där man spelar Minecraft (SVT, 7 januari 2013):

Här är skolan där alla måste spela Minecraft

Här är skolan där alla måste spela Minecraft

Syftet med att använda Minecraft i skolan är att på ett pedagogiskt sätt visa hur man kan bygga en trivsam framtidsstad med klimatsmarta lösningar:

Projektet går ut på att eleverna tillsammans ska bygga trivsam framtidsstad med klimatsmarta lösningar utifrån kunskaperna som de får på lektionerna.

– Syftet med projektet är att eleverna ska tvingas ta ställning i exempelvis olika miljöfrågor för att veta vad de ska bygga i spelet. Det skapar en lust att lära sig saker, säger Lena Brännström, lärare i NO och matematik.

I spelet har eleverna byggt hus som bland annat har kärl för källsortering och elförsörjning via vind- och vattenkraft och solceller.

– Jag tycker det är jättekul för man lär sig på ett annorlunda sätt. Eftersom man får prova att verkligen bygga sakerna så förstår man enklare hur de fungerar, säger Amanda Hillström, elev på skolan. (SVT, 7 januari 2013)

Personligen har jag inte varit så pedagogiskt att jag fått sonen att bygga solceller på husen i Minecraft. Ärligt talat så har jag inte själv koll på hur man sopsorterar etc i Minecraft. Men i artikeln från SVT den 7 januari kan man vidare läsa:

”Amanda Hillström säger att i alla fall hon fått nya perspektiv på vissa saker. – Nu blir jag nästan sugen på att sopsortera eftersom jag lärt mig vad konsekvenserna blir om vi inte tar hand om miljön ordentligt.” (SVT, 7 januari 2013)

Sonen, som är åtta, vill ofta köpa till saker till spelet, saker som t ex Super Smash Mobs Ultra. Detta ger utmärkt tillfälle för pedagoger att fundera på hur vi ska kunna använda oss av barns intresset för platser som Minecraft. När ett barn ska köpa saker, Super Smash Mobs Ultra för 15 dollar,  kan vi först påtala värdet av 15 dollar. Hur mycket detta är i kr (som ni ser övas då matematik). Och vad värdet är av detta antal X kr (här övar vi värde, hur mycket är eg 100 ”värt”). Jag ber därför barnet fundera på om det är värt denna 15 dollar genom att sätta det i relation till veckopeng samt hur mycket han har kvar av de pengar han fick av morfar. Därefter sker en förhandling av hur mycket barnen ska betala och hur mycket han får söka pengar från ”sponsorer”. Sedan när väl betalning skulle ske blev det ”något fel” och vi betalade två gånger. Då fick pedagogen chans att prata med barnet om hur vi skulle gå vidare, och vi skrev några rader om detta på barnets blogg.

Därefter samtalade jag med barnet om säkerhetsaspekterna av att ladda ner ”extra moduler”. Vi påtalar t ex behovet av att ha minst två oberoende källor som säger att det är bra moduler som inte på något sätt kan skada datorn. Senaste den 2 mars hade jag en lång undersökning av att ladda ner Mods till Minecraft som slutade med att det finns källor som säger att datorn kan krascha om Mods och version av Minecraft inte passar ihop. Sonen kunde, till slut, efter lång dialog, själv se att Minecraftversion inte alltid var anpassad efter Modsversion.

Vi tittar sedan på filmer om Super Smash Mobs Ultra som t ex:

Som ni ser i filmen ovan är det en hel del dödande. Då är det läge att i lugn och saklig ton säga att det inte är bra med vapen och att krig är något ofantligt dumt att syssla med i verkligen. -Men Pappa! det är ju bara ett spel, får man då höra.

Det är möjligt att byta skin på ”gubbarna” i Minecraft. Nedan visas hur ett skin kan se ut (egentligen kan de se ut hur som helst, eftersom just denna tjänst gör att man själv kan ”färglägga” och ”rita om” gubbarna som vill själv!).

Minecraftskin

Minecraftskin

Detta är en gratis tjänst. Men innan någon nedladdning kan ske så måste sedvanliga datasäkerhetskontroller göras tillsammans med barnet som vill ladda ner saker från nätet. Minst två oberoende aktörer måste ”godkänna” produkten innan något kan laddas ner.

Ännu en tillvalsprodukt är Hexxit. Här visas vad som gjordes innan denna produkt kunde laddas ner.

Det finns bokstavligt och bildligt talat en kreativ sida av Minecraft.:

Creative mode is one of the main game modes in Minecraft. There are two separate versions of Creative mode, one only available in the full game, whilst the other, Classic Creative mode, is available for free on the game’s main website. Creative mode strips away the survival aspects of Minecraft and allows players to easily create and destroy structures. (källa)

Barnen lär sig mycket av varandra. Nedan berätter SimonSigge om hur han bygger i Minecraft:

Som ni hör så talar Simon i lugnt och förklarande tillsammans med en kompis hur denna del av Minecraft fungerar. Min son har tittat många timmar på liknande filmer…

Ett spel som är än mer krigsaktigt är Call of Mini Infinity som sonen visar nedan:

Jag ville att sonen även skulle förklara Minecraft på samma sätt:

Som ni ser i inslaget så säger Erik, 8 år, att det går inte att förklara Minecraft. Detta får mig att tankarna kring lärande rör sig mellan tyst (tacit) och explicit kunskap (källabild):

Tacit och explit kunskap

Tacit och explit kunskap

Samma tanke men direkt från källan Nonaka & Konno (1998) ”The Concept of BA: Building Foundation For Knowledge Creation”, California Management Review Vol 40, No.3, pp. 40-54.

Utveckling av kunskap enl Nonaka & Konno (1998)

Utveckling av kunskap enl Nonaka & Konno (1998)

Denna medieundersökning syftar till se hur olika medier kan utveckla lärandet. En kurskamrat Gunilla har i sin Prezipresentation med Johan Skoglund om informellt och formellt lärande. Något som flyter ihop mer och mer i och med ett medvetet användande av de digital kommunikation (ikt):

Ännu en rätt ”kunsultig” (mycket om ”management”, processer och att ”leverera”) video på 10 minuter om lärande organisationer av Johan Skoglund:

Ska man lyckas med en medveten multimodalt användande av digitala medier så kanske det dock behövs med ”management” i den meningen att skolan måste förändra sitt tänkande kring lärande i och med olika mediers intrång i grunden. Många skolledare (t ex Edward Jensinger) och lärare vitnar om att skolor tror datorfrågan är löst när alla elever har en dator. Men det är då det börjar. Läs t ex UnoUnos (Nacka kommun är en av deltagarna) senaste rapport (ligger på Google Drive, tillsammans med rapporter från tidigare år), UnuUno-forskningens högsta prioritet är att fokusera på elevers lärande, kunskapsutveckling och elevresultat, men också studera:

1. Pedagogernas förändrade roll och arbetssätt

2. Vilka förändringar skolledningen har genomfört och hur de fortlöpande arbetar för att stötta pedagogerna och elevernas kunskapsutveckling kopplat till de möjligheter som datorerna ger.

3. Samverkan mellan hem och skola för att stödja elevernas kunskapsresa. Lärande sker på fler ställen än i skolan och här måste en dialog och ett samarbete mellan hem och skola etableras, inte minst för att tydliggöra vem som stöttar i vilka processer och hur tekniken i sin tur kan överbrygga det fysiska avståndet och ge en 24*7 lärande miljö där lärar- elev och förälder finns tillgängliga.

Här är några av slutsatserna (Källa Stefan Pålsson, på Omvärldsbloggen):

1. Beslutsfattare, skolförvaltning, skolledare och lärare måste samarbeta och sträva mot samma mål. Den kommunala ledningsnivån är den avgörande faktorn som säkerställer att förändring och utveckling sprids i hela kommunen och kommer samtliga elever till del. Många förändringar kräver styrande politiska beslut och ett tydligt politiskt ledarskap. Infrastruktur, organisationsutveckling och lärresurser är tre exempel på områden där detta är nödvändigt.

2. Kommunen måste se skolan som ett förändringsprojekt – inte som ett teknikprojekt. Det är skolans behov som ska styra vilken teknik som köps in och hur den används.

3. Elevers ensamarbete ska bytas ut mot mer lärarlett arbete. När alla elever har varsin dator ställs högre krav på läraren, både när det gäller kompetens och tid. Det handlar inte om katederundervisning, utan läraren ska finnas till hands för att förklara, hjälpa och ge vägledning. En välorganiserad undervisning där kontakterna mellan lärare och elever ökar och blir av högre kvalitet än i det traditionella klassrummet utvecklar elevernas lärande.

4. Kostnaderna för datorer och infrastruktur får inte tränga ut personalen. Lärarna ska inte ersättas av tekniken, utan ges tillgång till den för att förändra och utveckla sin undervisning, till gagn för eleverna.

5. Den fysiska och sociala arbetsmiljön måste hanteras på ett bra sätt. Såväl årets som förra årets rapport har pekat på att många lärare och elever upplever en ökad stress och fysiska besvär. Det handlar både om ett ökat arbetstempo, distraktion från sociala medier och ergonomiska faktorer.

6. De sociala medierna måste hanteras på ett bra sätt så att de inte hindrar undervisningen, utan istället kommer till nytta i den.

7. Skolförvaltning och skolledare ska se till att det etableras arbetssätt som ser till att alla lärare lär sig att hantera och dra nytta av dator och digitala medier i sin undervisning. Det är också viktigt att se till att de upprätthåller och vidareutvecklar sina kunskaper och färdigheter. Detta kan inte lösas genom en kurs, utan lärarnas arbetssätt och vardag måste utvecklas i en mer öppen och kollaborativ riktning.

8. Skolförvaltningen ansvarar för att fungerande arbetssätt dokumenteras och sprids till alla skolor i kommunen. Nya metoder och nya sätta att tänka och förhålla sig måste spridas i hela organisationen – och detta ansvar måste tas centralt i kommunen, inte av enskilda lärare eller skolledare.

Annonser

4 thoughts on “Medieundersökning1

  1. Gunilla "gillasvedala" Mattsson

    Har läst din medieundersökning, ska bli roligt att prata om den nästa vecka. Jag har redan funderat över tacit och explicit kunskap, om var tyst kunskap finns, hur den ser ut. Jag tror att jag någon gång har sett liknelsen om ett isberg (där Titanic krockade med den lilla biten som syntes, men den stora biten var dold under vattnet). Den tysta kunskapen är det som är dolt under vattenytan. Jag vill gärna prata mer om detta nästa vecka. Tack för att du bifogat bilderna av tacit och explicit kunskap, de underlättar förståelsen av begreppen.

    Svara
  2. kentlundgren Inläggets författare

    Gunilla: tack för tankar! Kul att du gillar begreppen tyst och explicit kunskap, som jag tolkade in när jag skulle förstå hur sonen förstår Minecraft. Ska bli intressant att samtal kring våra olika medieundersökningar ( http://bit.ly/medieundersokning2 ). Vet du mer hur det rent praktiskt ska gå till? Ska vi läsa på alla inom grupp B (du, jag, Johan M, Caroline o Ann-Christine M)?

    Svara
  3. Ping: Medieundersökning2 – uppgift 2 | Kent Lundgrens ikt profil

  4. Ping: Redovisning av mediaundersökning | Kent Lundgrens ikt profil

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s