Medieundersökning – uppgift 2

Här undersöks på nytt olika digitala mötesplatser där barn och unga rör sig (en längre medieundersökning). Nedan visas Youtube-klipp av Minecraft (andra möjligheter hade varit Facebook, Moviestar Planet etc.). Jag har filmat och intervjuat barn om deras vanor för att få en inblick i vad de själva gillar att göra på internet. Saker jag ville undersöka:

  • Finns det ställen där man lägger upp bilder? Bildbehandlar man dessa?
  • Vilken teknologi används? Mobilkamerabilder, webbkamera eller andra tekniker?
  • Hur är dessa platser eller miljöer formgivna?
  • Hur framställs/framställer sig barn och unga här?
  • Vad gör man här?
  • Vem och vad får synas här?
  • Hur skulle du som pedagog kunna använda dig av dessa ställen? Vad är den pedagogiska vinsten?
  • Finns det andra intressanta ställen ur en pedagogisk synvinkel? Leta efter dem.

Jag försöker här analysera, ställa frågor och fundera på det jag ser i relation till kursens litteratur och annan relevant litteratur. Sen har jag gått igenom presentationerna av de andra gruppmedlemmarnas arbeten som blev tillgängliga 6/3. Vi hade ett seminarium där diskussioner fördes kring medier och lärande.

Jag avser att analysera och reflektera över hur medier påverkar attityder, omvärldsuppfattning och kommunikationsmönster hos unga och över dess möjligheter för lärande, samt sätta analysen i förhållande till relevanta delar av litteraturen.

Fokus ligger på Minecraft. Jag har på nära håll följt en 8 årig kille och 5 årig tjej ”spela” Minecraft. Jag sätter citattecken på ”spela” eftersom man i Minecraft även skapar mycket. Man gräver efter metaller i jorden och man bygger hus, man tämjer hästar med mera med mera. Se mer nedan:

 

Det är möjligt att att se att barnen deltar i ett kollaborativt undersökande/lärande med Minecraft. Storebror visar samt talar om hur man gör. Ett socialt samspel sker där båda parter, ger och tar verbalt och med kroppsspråk. Ibland ansikte mot ansikte, men ofta via den virtuella Minecraftvärlden (kanske skulle man kunna säga att det sker en ”förhandling och positionering” med finare ord). Det fina med Minecraft är att det spelaren övar sin rumsliga uppfattning eftersom man t ex bygger hus med klossar. Det är möjligt att bygga hus med flera våningar etc. När spelaren jobbar med fingrarna med tangentbord och mus och samtidigt ser vad på skärmens/spelets gränssnitt så byggs en  tyst kunskap, kroppsminne, in i både hjärna och fingrar samtidigt (ungefär som att lära sig segla, simma, göra ett judokast etc; har man gjort detta i unga år så sitter färdigheten ”fast i kroppen” och är svårt att med verbala instruktioner överföra till någon annan). Mer om tyst kunskap senare, först om hur Minecraft passar i modellen för ”Design för lärande” (Rostvall & Selander, 2007, Design för lärande).

I Design för lärande modellen av en formell lärsekvens pratar om man om utgår från tre ”stadier”, design för lärande, första transformationscykeln och andra transformationscykeln:

Design för formell lärsekvens (Selander, i Rostvall & Selander, 2007, s 41)

Design för formell lärsekvens (Selander, i Rostvall & Selander, 2007, s 41)

Modellen ovan visar en formell lärsekvens som syftar till bedömning i sista steget (”andra transformationscykeln”). Tar man del av Marie Leijons lektion (bambuser.com/v/4391659 ) så problematiserar Leijon modellen genom att säga att modellen kanske inte ska ses så linjärt som den visas, och som Leijon också visade den (jag har beskrivit Leijons lektion även här):

Marie Leijon talar om Design för lärande -modellen inom kursen Digitala medier och lärande.

Marie Leijon talar om Design för lärande -modellen inom kursen Digitala medier och lärande.

Jag tolkar det som att i första steget, design för lärande, så har speldesignern specificerat vad man kan göra (skapa ”gubbar”, klossar, hästar etc) som spelaren i nästa steg, ”första transformationscykeln, har chans att tolka, ”transformera” och skapa egna världar, en ”representation”. I sista steget, andra transformationscykeln, så möter spelaren andra spelares ”bedömningar”, antingen i samma hus (som E och E) eller på nätet. Det finns två varianter av Minecraft. En, Survival mode, som bygger på att man spelar och ”krigar” online med en mängd andra personer. Det finns även en kreativ sida, Creative mode, av Minecraft. Och det i denna kreativa variant som kanske chansen för lärande är störst. Marie Leijon tog på föreläsningen upp att lärande sker genom transformationer och teckenskapande aktiviteter (Leijon den 25 februari 2014 inom kursen Digitala medier och lärandebambuser.com/v/4391659 ):

Marie Leijon presenterar den 25 feb 2014 Design för lärande och digitala medier.

Marie Leijon presenterar den 25 feb 2014 Design för lärande och digitala medier.

Mer om Minecrafts olika varianter nedan, men först hur man i en skola utnyttjar Minecrafts möjlighet att vara kreativ (bygga i stället för att döda) för att lära sig bygga hållbara städer.

Det finns exempel på lärare och skolor där man spelar Minecraft (SVT, 7 januari 2013):

Här är skolan där alla måste spela Minecraft

Här är skolan där alla måste spela Minecraft

Syftet med att använda Minecraft i skolan är att på ett pedagogiskt sätt visa hur man kan bygga en trivsam framtidsstad med klimatsmarta lösningar:

Projektet går ut på att eleverna tillsammans ska bygga trivsam framtidsstad med klimatsmarta lösningar utifrån kunskaperna som de får på lektionerna.

– Syftet med projektet är att eleverna ska tvingas ta ställning i exempelvis olika miljöfrågor för att veta vad de ska bygga i spelet. Det skapar en lust att lära sig saker, säger Lena Brännström, lärare i NO och matematik.

I spelet har eleverna byggt hus som bland annat har kärl för källsortering och elförsörjning via vind- och vattenkraft och solceller.

– Jag tycker det är jättekul för man lär sig på ett annorlunda sätt. Eftersom man får prova att verkligen bygga sakerna så förstår man enklare hur de fungerar, säger Amanda Hillström, elev på skolan. (SVT, 7 januari 2013)

Personligen har jag inte varit så pedagogiskt att jag fått sonen att bygga solceller på husen i Minecraft. Ärligt talat så har jag inte själv koll på hur man sopsorterar etc i Minecraft. Men i artikeln från SVT den 7 januari kan man vidare läsa:

”Amanda Hillström säger att i alla fall hon fått nya perspektiv på vissa saker. – Nu blir jag nästan sugen på att sopsortera eftersom jag lärt mig vad konsekvenserna blir om vi inte tar hand om miljön ordentligt.” (SVT, 7 januari 2013)

Platser som Minecraft är formgivna så att det är möjligt att lägga till, ibland köpa till, en hel del tilläggstjänster. Sonen, som är åtta, vill då och då köpa till saker till spelet, saker som t ex Super Smash Mobs Ultra. Detta ger utmärkt tillfälle för pedagoger att fundera på hur vi ska kunna använda oss av barns intresset för platser som Minecraft och hur man ska hantera behovet av tilläggstjänsterna inom spelet.  När ett barn ska köpa saker, Super Smash Mobs Ultra för 15 dollar,  kan vi först påtala värdet av 15 dollar. Hur mycket detta är i kr (som ni ser övas då matematik). Och vad värdet är av detta antal X kr (här övar vi värde, hur mycket är eg 100 ”värt”). Jag ber därför barnet fundera på om det är värt denna 15 dollar genom att sätta det i relation till veckopeng samt hur mycket han har kvar av de pengar han fick av morfar. Därefter sker en förhandling av hur mycket barnen ska betala och hur mycket han får söka pengar från ”sponsorer”. Sedan när väl betalning skulle ske blev det ”något fel” och vi betalade två gånger. Då fick pedagogen chans att prata med barnet om hur vi skulle gå vidare, och vi skrev några rader om detta på barnets blogg.

Därefter samtalade jag med barnet om säkerhetsaspekterna av att ladda ner ”extra moduler”. Vi påtalar t ex behovet av att ha minst två oberoende källor som säger att det är bra moduler som inte på något sätt kan skada datorn. Senaste den 2 mars hade jag en lång undersökning av att ladda ner Mods till Minecraft som slutade med att det finns källor som säger att datorn kan krascha om Mods och version av Minecraft inte passar ihop. Sonen kunde, till slut, efter lång dialog, själv se att Minecraftversion inte alltid var anpassad efter Modsversion.

Vi tittar sedan på filmer om Super Smash Mobs Ultra som t ex:

Som ni ser i filmen ovan är det en hel del dödande. Då är det läge att i lugn och saklig ton säga att det inte är bra med vapen och att krig är något ofantligt dumt att syssla med i verkligen. -Men Pappa! det är ju bara ett spel, får man då höra.

 

Det finns bokstavligt och bildligt talat två sidor av Minecraft. En, Survival mode, som bygger på att man spelar online med en mängd andra personer. Här får alla vara med som kopplar upp sig mot denna server. Det finns även en kreativ sida, Creative mode, av Minecraft. Här ligger fokus på att skapa den egna figuren ett liv med bostad, man kan odla, tämja hästar (något som blev möjligt från och med version 1.6 som kom för ungefär ett halvår sedan). I klassis ”Creative mode” kan man ”lätt skapa och bygga om strukturer”:

Creative mode is one of the main game modes in Minecraft. There are two separate versions of Creative mode, one only available in the full game, whilst the other, Classic Creative mode, is available for free on the game’s main website. Creative mode strips away the survival aspects of Minecraft and allows players to easily create and destroy structures. (källa)

Barnen lär sig mycket av varandra. Nedan berätter SimonSigge om hur han bygger i Minecraft:

Som ni hör så talar Simon i lugnt och förklarande tillsammans med en kompis hur denna del av Minecraft fungerar. Min son har tittat många timmar på liknande filmer…

Ett spel som är än mer krigsaktigt är Call of Mini Infinity som sonen visar nedan:

Jag ville att sonen även skulle förklara Minecraft på samma sätt:

Som ni ser i inslaget så säger Erik, 8 år, att det går inte att förklara Minecraft. Detta får mig att tankarna kring lärande rör sig mellan tyst (tacit) och explicit kunskap (källabild):

Tacit och explit kunskap

Tacit och explit kunskap

Samma tanke men direkt från källan Nonaka & Konno (1998) ”The Concept of BA: Building Foundation For Knowledge Creation”, California Management Review Vol 40, No.3, pp. 40-54.

Utveckling av kunskap enl Nonaka & Konno (1998)

Utveckling av kunskap enl Nonaka & Konno (1998)

 

Till slut en summering genom att jag kort svarar på de inledande åtta frågorna:

1) Finns det ställen där man lägger upp bilder? Bildbehandlar man dessa?

Inom Minecraft skapar man och omskapar man sina könsneutrala figurer.

2) Vilken teknologi används? Mobilkamerabilder, webbkamera eller andra tekniker?

Med olika tilläggsprogram kan spelaren (skaparen skulle man kanske också kunna säga) omskapa (färglägga, lägga till extra mantlar etc) könsneutrala figurer.

3) Hur är dessa platser eller miljöer formgivna?

Platserna skapar man själv i Minecraft.

4) Hur framställs/framställer sig barn och unga här?

Se svar på fråga ett och två.

5) Vad gör man här?

I kreativ mode skapar man hela världar.

6) Vem och vad får synas här?

Alla som loggar in får vara med. Dock finns extratjänster som kan kosta pengar om man vill vara extra ”kraftfull” eller se ut på ett viss sätt.

7) Hur skulle du som pedagog kunna använda dig av dessa ställen? Vad är den pedagogiska vinsten?

Som pedagog kan man t ex skapa hållbara städer och på så sätt kunna tala om samhällets behov att gå mot en mer ekologiskt hållbar utveckling.

8) Finns det andra intressanta ställen ur en pedagogisk synvinkel? Leta efter dem.

Det finns säkert ”andra ställen”, men det kommer i nästa artikel.

 

 

Annonser

One thought on “Medieundersökning – uppgift 2

  1. Ping: Medieundersökning1 | Kent Lundgrens ikt profil

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s