Produktions-receptionsmodellen

Försöker läsa på om produktions-receptionsmodellen eftersom denna modell ska användas vid analysen av den fjärde uppgiften, en lärsituation (mitt bidrag). Är det så ”enkelt” att sändaren/producenten tolkar sitt budskap på ett sätt, medan mottagaren eventuellt tolkar budskapet på något annat sätt. Riktigt så enkelt är det inte alltid. Den 12 maj 2014 fick jag lära mig att produktions-receptionsmodellen (som i detta sammanhang är en intern modell på Malmö högskola!?) ska tolkas med hjälp av begreppen denotation och konnotation. Där denotation är en beskrivning av något (här en film) med så lite tolkningar och värderingar som möjligt (skulle kanske även kunna uppfattas som bokstavlig eller ursprunglig betydelse). Därefter tolkas filmen, konnotation, dvs dess  kulturella och symboliska betydelse och tolkning sätts i fokus. Här får mottagarens personliga seende komma fram. Hur upplever mottagaren filmen? Mer om hur man analysera en kommunikation enligt en receptionsmodell nedan.

För att analysera kommunikation kan man även använda sig av Stuart Halls receptionsmodell om encoding och decoding. Denna receptionsmodell ser på kommunikation som en dynamisk process där både producent-(encoding) och mottagarperspektivet (decoding) behandlas ingående. Halls receptionsmodell har drag från både semiotik och diskursanaly (McQuail 2005:73).  (Berg & Ryde (2010, s 18) Felix – förstärkning av ett varumärke: En receptions-och innehållsanalys av reklamkampanjen ”Var dag)

Hall menar att kommunikatören/producenten kodar meddelandet med de rådande politiska/ideologiska/ sociala/kulturella idéer som förekommer i samhället, något som Hall kallar en ”preferred meaning” (den gynnande innebörden på svenska) (Ekström & Larsson 2000:277). Det förekommer också en s.k. ”preferred reading” (den gynnande tolkningen), som innebär den (favoriserade) tolkning av meddelandet som kommunikatören önskar att mottagaren ska göra och acceptera (utifrån den rådande samhällsordningen) (ibid: s 19 )

Halls menar att meddelandets innehåll har en dominerande tolkning (preferred reading), men alltid är öppet för tolkning hos mottagarledet. ”We say dominant, not ’determined’, because it is always possible to order, classify, assign and decode an event within more than one ’mapping’.” (Hall 1980:134). Beroende på mottagarens personligapolitiska/ ideologiska/ sociala/kulturella idéer och uppfattningar, så kommer mottagaren att tolka innehållet i meddelandet olika. Ett meddelandes effekt kommer således att bero på hur symmetriskt/ asymmetriskt koderna tolkas i kodnings-och avkodningsprocessen (Hall 1980:131, i ibid s 19).

Till skillnad från tidiga teorier om masskommunikation, så förespråkar encoding -decoding modellen mottagarnas förmåga att aktivt välja att acceptera eller stötta bort de meddelanden som kommuniceras. Dock menar Hall, såvida inte det kodade meddelandet avviker kraftigt från den rådande samhällsordningen, att det kommer finnas någorlunda fasta ramar (som fastställs i kodningsprocessen) utifrån vilket avkodningsprocessen görs. (ibid: s 19 )

Hall beskriver tre olika sätt som mottagarna kan avkoda meddelandets budskap genom:

Dominant tolkning (preferred reading):mottagaren tolkar texten inom den ramen för den gynnande innebörden (preferred meaning) (Ekström & Larsson 2000:277). Mottagaren ifrågasätter inte den ideologi som finns i kodat i meddelandet.

Förhandlande tolkning: innehåller drag av både dominant och oppositionell tolkning; mottagarna uppfattar och accepterar i grunden den dominerande ideologin som förmedlas, men alternativa tolkningar utanför den gynnande tolkningen förekommer också hos mottagaren (Ekström & Larsson 2000:277)

Oppositionell tolkning: mottagarna uppfattar den gynnande innebörden i meddelandet, men tolkar de värderingar och normer som är kodade i meddelandet som felaktiga. Dvs den dominerande ideologin i meddelandet anses inte som rättfärdigad (Ekström & Larsson 2000:277) (Berg & Ryde (2010, s 20) Felix – förstärkning av ett varumärke: En receptions-och innehållsanalys av reklamkampanjen ”Var dag).

Men kan produktions-receptionsmodellen användas även om sändaren inte själv önskar föra fram någon ”gynnad innebörd”, önskad tolkning, i videon, i budskapet ? Jag har ovan fört fram att Hall menar att sändaren/kommunikatören/producenten (dvs undertecknad) kodar meddelandet med en ”preferred meaning” (gynnad (önskad?) innebörd). Jag är som sagt själv osäker på vad jag har, vill ha?, för önskad innebörd med videon. Mer än att jag vill visa fem minuter från en workshop. Självklart kan detta göras bättre eller sämre rent tekniskt. Även val av vilka fem minuter som ska få vara med (av totalt 120 minuter) kan diskuteras. Men jag som producent ser inte någon tolkning som oppositionell. För det kan väl inte räknas som ”oppositionellt” om man ”bara” säger att den rent tekniskt är dålig. På samma sätt kan jag förutsäga att någon tycker att filmen inte visar bakgrunden till vilken typ av lärsituation som visas i videon. Här förutsätter sändaren att mottagaren läser om bakgrunden på annat ställe. Denna disposition av videon som ska visa en lärsituation kan självklart diskuteras, men denna diskussion faller väl knappast inom begreppen: dominant, förhandlad eller oppositionell tolkning; eller?

 

Men på Malmö högskola står  begreppen denotation och konnotation i centrum av produktions-receptionsmodellen. Därför undersöks dessa begrepp mer nedan

Ett ords denotation är mängden av alla de föremål som ordet syftar på. Motsatsen, konnotationen, är dess betydelse eller dess abstrakta definition. Denotation är synonymt med begreppet extension eller begreppsomfång; konnotation är synonymt med intension (begreppsinnehåll).

Exempel 1: Denotationen till ordet ficklampa är alla objekt som kan kallas ficklampor, konnotationen är en lampa som är så liten att den ryms i en ficka.

Exempel 2: Denotationen av ordet flicka är alla flickor, d.v.s. alla de miljontals människor som kan åsyftas när man säger ordet flicka. Konnotationen till ordet flicka är ung kvinna.

I en vidare bemärkelse har denotation/konnotation använts i betydelsen bokstavlig eller ursprunglig betydelse resp. kulturell, symbolisk, överförd betydelse:

Ta till exempel James Bond (exempel 3). Ur en denotativ synvinkel är han hjälten i ett antal populära agentromaner och agentfilmer. Men konnotationerna kring James Bond omfattar sådant som sexism, rasism, egendomliga föreställningar om det engelska, Bonds personliga idiosynkrasier, brittiska säkerhetstjänsten, kalla kriget, föreställningar om amerikaner och ryssar etcetera. (källa:  denotation och konnotation)

Ser vi nu till en video som gestalar en lärsituation.

Denotationen av en video som gestalar en lärsituation är alla videor som gestaltar en lärsituation, t ex alla våra bidrag!? I en film ser man en person läsa inför en tenta ett visst datum. Detta kan tolkas på en mängd olika sätt, vilket tas upp inom konnotationen.

Konnotationen till en video som gestalar en lärsituation, dvs dess kulturella, symboliska betydelse kan kanske vara dess aktuella men undflyende karaktär. Ta t ex filmen som visar en person som läser inför en tentamen ett visst datum. Detta kan tolkas på så vitt skilda sätt som: 1) man kan läsa in en konflikt, att någon kämpar. 2) man kan läsa in ett lustfyllt lärande, via olika medier har personen chans att lära sig nya spännande saker.

Lärande är aktuellt eftersom alla vill få till en bra skola där elever lär sig. Aktuell och viktig eftersom bl a Sveriges Radio har visat på hur svårt det är att lära sig när det är ”kaos” i klassrummet (SR har myntat ordet #kaosklass).  Undflyende eftersom det teoretiskt, praktiskt, juridiskt och etiskt är svårt att fånga en lärsituation. Lärande är svårt att definiera, speciellt om man vill definiera viktigt lärande som hen har nytta (var är eg ”nytta”?) av nu, och i framtiden. De flesta bidrag som lämnats in inom kursen har varit ”uppriggade” situationer (ett bidrag visar barn som leker och gymnastiserar; intressant att lek står nära lärande). Och har man väl tillgång till en skolklass som förhoppningsvis lär sig något så börjar genast etiska och juridiska frågor dyka upp. Vem vill och får vara med? Även om hen vill vara med kanske det inte är lämpligt… Och lyckas man fånga en ”kreativ” (stökig skulle kanske en del säga) lektion så kan det mycket väl vara så att en del elever lär sig (och trivs i denna ”upprymda” miljö), medan andra inte kan lära sig något i denna miljö. Hur många ska lära sig och hur mycket lärande ska till innan man kan tala om en lärande klass?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s