Projektarbete – analyserande text

Förutsättningarna

Mitt projektarbete redovisas dels med den medieproduktion som ingår i arbetet dels med denna analyserande text. Som alternativ fick vi veta att redovisningen kunde vara i bloggform där medieproduktioner och analyserande text kan presenteras tillsammans. Denna analyserande text innehåller en kort beskrivning av arbetet. Texten nedan innehåller vidare en diskussion av arbetets pedagogiska idé i förhållande till litteraturen, bl a Selander och Kress (2010, Design för lärande). Eftersom jag genomfört utbildningsmoment finns en kort analys av utfallet med. Utfallet bygger på de utvärderingar som görs efter varje workshop.

Är lite osäker på vad som menas med ”medieproduktioner” i en lärande kontext som kursen ”Digitala medier och lärande”. Är det enbart enstaka videoproduktioner, eller är hela den blogg som riktar sig till elever (ekologiskfot.wordpress.com) en medieproduktion, eller räknas även reflektionsbloggen (denna blogg) som medieproduktion? Här kommer dock fokus vara på den analyserande texten som knyter praktiskt arbete till teorin.

Kort beskrivning av projektarbetet

Jag har tillsammans med Svalorna i Lund varit ute i skolor och haft workshops, som varat ungefär två timmar per workshop, kring miljöfrågan. Här har beskrivit det praktiska projektarbetet, samt här finns blogginlägg som berör projektarbetet. Miljöfrågan är en stor fråga, vi har varit fokuserade på begreppen ”ekologiska fotavtryck” och miljörättvisa. Detta beskrivs utförligt i en separat blogg som jag skapat. En blogg som helt är fokuserat på projektet: ekologiskfot.wordpress.com. I bloggen finns även alla skolbesök redovisade: ekologiskfot.wordpress.com/category/skolbesok/ (detta kan kanske klassas som ”medieproduktioner”).

Analys av möten med skolklasser

Här följer en analys av möten med skolklasser där digitala medier använts för att diskutera samhällets beroende av naturen samt miljörättvisa. Alla arbeten, kanske speciellt pedagogiska arbeten, utgår från en viss kunskaps- och samhällssyn. Min pedagogiska idé tar avstamp från min kunskapssyn som utgår från att den så kallade ”verkligheten” konstrueras och förhandlas hela tiden mellan människor. Det finns ingen oberoende och ”verklig” verklighet, vare sig samhälle eller natur, utanför våra medvetanden  För att komma fram till detta har jag som forskarstuderande funderat frågor som: Är kunskap något som kan ”överföras”? Finns objektiv fakta? Eller måste nya (institutionella, skapade) begrepp först subjektifieras (upptäckas), externaliseras (sägas), objektiveras (delas med andra) och till slut internaliseras (”tas in”) hos personen/eleven innan man kan prata om ”överförd” kunskap? Är som Sokrates och Vygotskij övertygad om att beroende på hur man svarar på denna typ av frågor, så ser man olika lärare och lärande. (Mer i Lundgren, 2013, Pedagogiskt ledarskap; och jmf med Berger & Luckmann, 1967, The social construction of reality).

Både Sokrates och Vygotskij fick uppleva att deras tankar ansågs som farliga. Sokrates dömdes till döden och Vygotskij böcker förbjöds. Vad är det som är så farligt när kunskaps söks med en ifrågasättande attityd? Vad är det som är så farligt med att anse att varje människa själv måste söka rätt på ”sin” kunskap, sin identitet i en social kontext? Är de tankar som Sokrates och Vygotskij förde fram fortfarande ”farliga” för individ (kanske inte dödsstraff, men ändå så farliga att…) och samhälle (vilken typ av samhälle lider mest av att det inte finns några stora Sanningar med stort S)?

Analysen utgår från modellen Design för lärande, enligt Selander & Kress (2010:114, Design för lärande) och Rostvall & Selander (2008:41, Design för lärande). (Jag har brottats med om jag ska kalla denna teori för Didaktisk design eller Design för lärande, men fastnat för den senare benämningen. Har vidare brottats med om det är bäst att kalla teorin för en teori eller en modell. Kanske är begreppet perspektiv bäst). Design för lärande teorin (eller modellen, eller perspektivet) passar min syn på lärande och kunskap på flera sätt. Design för lärande utgår från att kunskaps tolkas och omformas (transformeras och representeras) i flera steg mellan ”sändare” och ”mottagare”.  Inom design för lärande perspektivet talar man inte ens om en sändare, utan man talar om iscensättning; vidare talar man inte inom design för lärande perspektivet om mottagare utan deltagare! I design för lärande utgår vi alltså från en kunskapssyn där kunskap konstrueras och förhandlas mellan människor! Vidare tror jag som coach på en så jämlik relation som möjligt mellan lärare och elev, där båda parter har respekt och förtroende för varandra. Därför passar begreppen iscensättning och deltagare mig som hand i handsken. Det är en syn på kunskap och lärande som jag utgått från sedan länge (och som utvecklas inom bloggen: synpalarande.wordpress.com och på twitter #synpålärande)Selander & Kress (2010:11) nämner vidare på första sidan att teorin kring lärande behöver utvecklas bl a beroende på att ”människan ingriper i naturen på sätt som kan få ödesdigra konsekvenser…”.

I Selander & Kress (2010) delas lärandet upp i tre faser; design för lärande, design i lärande (första transformatinscykeln) och bedömning för lärande (andra transformationscykeln):

Design för formell lärsekvens (Selander, i Rostvall & Selander, 2007, s 41)

Design för formell lärsekvens (Selander, i Rostvall & Selander, 2008, s 41)

Ovanstående perspektiv på lärande och kunskap kan även kallas Didaktisk design, vilket visas på UR, www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Didaktisk-design/Modellen. På UR finns även en länk till var del i modellen: design för lärande (förutsättningar och iscensättning), design i lärande (första transformatinscykeln) och bedömning för lärande (andra transformationscykeln):

Didaktisk design

Didaktisk design

Min ambition har varit att lägga all information om det som workshopen vill diskutera på bloggen ekologiskfot.wordpress.com. Fördelen med detta är att tydliggöra upplägg för mig själv, för andra lärare (vi är två informatörer/lärare från Svalorna) och för den klass som ska träffas. När en klass vill träffa Svalorna i Lund har vi bett lärarna att eleverna ska gå in på WWFs hemsida för att testa vilket ekologiskt fotavtryck var och en har. Min tanke har varit att de även innan vi träffas  ska gå in på ekologiskfot.wordpress.com/att-diskutera/ för att i flippad anda vara förberedd att diskutera olika varors påverkan på miljön. Det har dock inte blivit så. Jag har inte lyckats få Svalorna att meddela skolorna denna tanke. Det har även varit svårt att få uppmärksamhetsfokus på att de ska gå in på WWFs hemsida för att testa vilket ekologiskt fotavtryck de har. Jag kan notera att de gånger eleverna har gjort WWFs test så har workshopen blivit mer givande och levande för både oss från Svalorna och elever. Har sett starka tendenser till att de gillat och lärt sig mer i de utvärderingar som görs efter varje workshop.

Jag skulle vilja utveckla/justera  Selander & Kress (2010:104, Design för lärande) designteoretiska perspektiv:

 Shanon & Weaver, Bakhtin, Designteoretiskt perspektiv

Sändare, Talare, Iscensättning,

Budskap som kodas, Yttrande, Uppmärksamhetsfokus,

Informationskanal, Objekt, Resurser

Avkodning av budskap, Dialog, Transformering och representation

Mottagare, Lyssnare/lärare, Deltagare.

 

Genom att lägga till ett eget perspektiv (nyckelord):

 Shanon & Weaver, Bakhtin, Designteoretiskt perspektiv, Kents perspektiv (i fetstil)

Sändare, Talare, Iscensättning, Iscensättning

Budskap som kodas, Yttrande, Uppmärksamhetsfokus, Uppmärksamhetsfokus och yttranden

Informationskanal, Objekt, Resurser, Resurser

Avkodning av budskap, Dialog, Transformering och representation, Dialog

Mottagare, Lyssnare/lärare, Deltagare, Deltagare

Liksom designteoretiskt perspektiv är jag med på att tala om iscensättning i stället för sändare och talare. När vi håller workshops så är vi med att iscensätter vad som ska tas upp genom val av powerpoint, val av filmer som ska visas, val av övningar som fyrahörnsövning och övningar med hjälp av digitala hjälpmedel som Vote.se. Vid en workshop  ändrade vi även stolar och bords placering för att få en lämplig scensättning för grupparbete.

Liksom designteoretiskt perspektiv så är jag med på att tala om uppmärksamhetsfokus i stället för ”budskap som kodas”. Men jag vill även behålla yttrande som nyckelord. När vi t ex visar en film så blir uppmärksamheten helt klart på filmen (det har hänt att film får mer uppmärksamheten än vad vi som informanter fått uppmärksamhet). Samtidigt tycker jag att begreppet yttrande fångar något väsentligt. Yttrande läggs till yttrande i en speciellt kontext. Twitter är t ex en kontext där jag tagit upp #miljöutmaningen, #designförlärande och #didaktiskdesign. Yttranden lever ibland sitt egna liv och det kan vara svårt som informant att styra vad uppmärksamhet och fokus ska ligga.

Liksom designteoretiskt perspektiv så är jag med på att tala om resurser i stället för informationskanaler. Kanske skulle begreppet tjänster än mera fånga vad som används när kunskap formas och omformas i en dialog. Internet kan förmedla information, tecken, med hjälp av olika tjänster, som t ex bloggar, twitter, filmer etc. Men inom varje kategori finns underkategorier som t ex inom bloggar finns olika bloggtjänster som blogg.se, Googles blogger och WordPress. Dessa  resurser, eller tjänster, kan på olika sätt transformera och representera information/tecken, vilket leder till att de på olika sätt uppmanar till dialog och därmed lärande. Det är svårt att säga om det bara är tycke och smak som skiljer dialogerna åt mellan de olika tjänsterna eller om dialogerna ”faktiskt” blir olika djupa eller lättillgängliga inom de olika tjänsterna. Layout skiljer i så hög grad mellan de olika tjänsterna så meddelandet, eller uppmärksamhetsfokus, blir helt klart påverkat. Även möjligheten att ingå i dialog genom att skriva kommentarer, och se varandras kommentarer, skiljer drastiskt mellan de olika tjänsterna (eller om ni vill kalla det resurserna). Vidare kan det noteras att det är svårt att ta del av nya inlägg på bloggtjänster om man inte har hjälp av andra tjänster, kallas ofta rss-tjänster, t ex feedly.com (finns flera liknande tjänster), som just påtalar att nya inlägg skrivits inom de områden man är intresserad av. Alla dessa rss-tjänster presenterar den ursprungliga informationen på nytt sätt. Återigen bör vi fråga oss om det bara är nyansskillnader vi ser vid övergången mellan olika tjänster, eller förändras i någon meningen själva ”budskapet”. Vi vill dock hellre, som ni vet, tala om uppmärksamhetsfokus i stället för budskap. Och uppmärksamhetsfokus förändras helt klart när text transformeras mellan olika tjänster som t ex blogg och rss-tjänst.

Liksom Bakhtin så är jag med på att tala om dialog i stället för avkodning av budskap. Designteoretiskt perspektiv har med begreppen transformering och representation dock fångat något väsentligt i en lärande dialog. I en dialog sker just många översättningar, eller transformeringar. Inom designteoretiska perspektivet talas om två väsentliga transformeringar, den första benämns just transformering, den andra för representation.  Jag kan dock tänka mig många fler översättningar, eller transformeringar, mellan det att uppgift beskrivs till dess att en lösning presenteras genom en representation. Kanske speciellt i grupparbeten sker mängder av transformeringar, eller tolkningar, av uppgiften inom gruppen.

Liksom designteoretiskt perspektiv så är jag med på att tala om deltagare i ställer för mottagare. Mottagare av information strider fundamentalt mot min, Sokrates och Vygotskijs syn på hur lärande fungerar och hur kunskap byggs upp hos en individ. Mottagare förmedlar en syn på någon som passivt tar in information. Kanske, kanske, fungerade denna ”kunskapsöverföring” under hot och med hjälp av bestraffningar. Men då överförs bara rudimentär budskap av ordertyp: Ta av dig skorna! Sitt ner! Kom hit! Då kan vi tala om mottagare av information. Men för frågor av typ: hur ska vi rädda samhället från en kollaps när nu tillgängligheten av icke-förnyelsebara resurser ser ut att minska och när växthuseffekten tilltar allt mer? fungerar inte begrepp som sändare och mottagare, utan då vill jag se deltagare som var och en i olika workshops ger sin syn på frågeställningen.

En kort analys av utfallet
Det görs alltid en utvärdering efter varje workshop. Alla elever får svara på ett antal frågor. Nedan en samlad bild av svaren på en del av de frågor som ställs efter varje workshops i fyra olika skolor (källa, klicka på bilden för en större bild):

Utvärdering av workshops våren 2014

Utvärdering av workshops våren 2014

Överlag får man nog ge konceptet med att berätta om ekologiska fotavtryck och miljörättvisa godkänt. ”Överlag hamnar kryssen till höger”, som någon sa.  Mer om dessa utvärderingar här.

 

Sammanfattning

Min ambition har varit att i ”flippad anda” ge elever (och lärare) möjlighet att läsa på om miljöämnet (ekologiska fotavtryck och miljörättvisa) och fundera på frågeställningar innan vi gjorde våra skolbesök genom bloggen: ekologiskfot.wordpress.com. Jag har visat på förmåga på att utveckla undervisningsmoment där digitala medier spelar en central roll i genomförandet.  Vi har bett skolorna att göra  WWFs test, som finns på nätet, innan vi träffades. Vi har använt oss powerpointmaterial som finns på nätet, vi har visat streamad film, och vi har använt oss av Audience Respons System (ARS) som Voto.se, vilket visats i uppgift fyra (se exempel på frågor på  voto.se/ekologiskfot, och allas svar på voto.se/poll/ekologiskfot,).

Jag har även fått uppleva digitala mediers begränsningar i och med upplevelsen hur svårt det har varit att rikta uppmärksamheten på frågeställningar som deltagarna (eleverna) skulle fundera på innan vi träffades. Vid några gånger har dock iscensättningen av workshop uppmärksammats på så sätt att de gjorde WWFs test innan vi träffades, vilket ledde till mer lärande workshop. Har vidare fått uppleva hur lite kommentarer från lärare, elever, kursare och övriga som inkommit på ekologiskfot.wordpress.com. Min tanke har hela tiden varit att ha en levande dialog kring miljöfrågan på bloggen, men så har det inte blivit.

Jag har beskrivit min egen utveckling inom kategorin ”projektarbete” i denna kursblogg:
/vfupraktik.wordpress.com/category/projektarbete/ .

 

Referenser

Berger & Luckmann (1967). The social construction of reality: a treatise in the sociology of knowledge. New York: Anchor books.

Lundgren (2013) Pedagogiskt ledarskap (finns på http://goo.gl/n6cULM).

Rostvall & Selander (red.) (2008) Design för lärande. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Selander (2008) ”Tecken för lärande – tecken på lärande, Ett designteoretiskt perspektiv”, i Rostvall & Selander (red), Design för lärande, s 28-44.

Selander & Kress (2010) Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt.

Annonser

2 thoughts on “Projektarbete – analyserande text

    1. kentlundgren Inläggets författare

      Tack Gunilla för länk till ”multimodalt lärande dekonstruerat”av Calle Palm! Av Palm fick vi 17 olika definitioner av lärande. Jag får se hur jag ska använda den intressanta informationen. Som Palm visar handlar många av definitionerna av lärande om meningsskapande (sju av 17 definitioner av lärande handlar om meningsskapande). Jag har valt själv valt projektområde, miljöområdet, eftersom miljöfrågan ger mening till mitt liv. Det svåra kan vara att överföra denna ”blick” på livet till elever… Ja du Gunilla, du har satt igång tankar kring lärande och meningsskapande…

      Jag vill ge en referens tillbaka till dig Gunilla, till utbildningsradion (www.ur.se), närmare bestämt till en sida om didaktisk design

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s