Vi höll i en workshop på Korsbackaskolan i Kävlinge måndag den 19 maj:
Workshop på Korsbackaskola i Kävlinge
Spännande att få träffa elever och nya skolor när Svalornas syn på ekologiska fotavtryck och miljörättvisa ska diskuteras. Vi hade en ”vanlig” powerpoint-presentation.
Eftersom ekologiska fotavtryck beräknas i hektar berättar vi vad en hektar är. Hur lång varje sida är i en ”hektarfyrkant”, hur många kvadratmeter är en hektar? I Sverige använder varje människa ungefär en hektar skog, och en hektar åker (detaljer i detta Excelblad, källa). Totalt beräknas Mänsklighetens fotavtryck utifrån hur många produktiv hektar som finns på jorden och hur många hektar som används:
Hur många produktiva hektar finns på jorden. Och hur många används?
Från ovanstående kan vi räkna ut hur många hektar vi har i genomsnitt per person globalt sett. Avtrycket är mycket olika för olika människor och olika länder:
Olika människor ger olika avtryck
Människor lever som sagt väldigt olika, har olika resurser till sitt förfogande, vilket resulterar att olika länder ger olika avtryck (detaljer i detta Excelblad, källa). Vi låter eleverna gissa vilka länder som skulle behöva 3,3 jordklot, 5 jordklot respektive 0,5 jordklot (dvs om alla levde som i land X skulle vi behöva 3,3 jordklot, 5 jordklot respektive 0,5 jordklot):
Olika avtryck i olika länder
Vi hade därefter en diskussion kring rättvisa och orättvisa, som vi här kallar ”miljörättvisa”. Utgår från frågeställningen: Är ovanstående fördelning rättvist? (Det kan dock vara svårt att få igång denna diskussion, vilket lett till att denna del i diskussion och lärande har utvecklats enligt nedan).
Vi visade två filmer på vardera två minuter som Naturskyddsföreningen gjort, ”Byt till Eko” samt Cocktaileffekten.
Det är av stor vikt att komma vidare och peka på saker man kan göra för att förändra och förbättra. Ett sätt att visualisera detta är att eleverna fick ta upp saker man göra för att nå ett mer hållbart samhälle, vilket resulterade i ett ekologiskt träd:
Ekologiskt träd
Ett stående inslag i alla workshops är en eller flera fyrahörnsövningar. Det är en övning när eleverna tar ställning till en fråga som har fyra alternativa svar. Beroende på hur vilket svar de väljer så får de ställa sig ett visst hörn av rummet. Där få de prata med de som tycker likadant varför de valt detta alternativ. Ett exempel på fyrahörnsövning som vi tog upp:
Vem bär mest ansvar för miljön?
Vi använde oss av ARS-vertyget Voto.se för att låta alla svara på ett fem frågor via mobilen. Det går till så eleverna surfar in på voto.se/ekologiskfot2:
Frågor som eleverna svarar på via sin mobil via Voto.se
Svaren visas direkt på storbildsskärmen
Svar som visas direkt på storbildsskärm när eleverna svarat på sina mobiler
En film på 1,5 minuter med utdrag från workshopen:
På slutet utvärderas workshopen genom att alla elever får fylla i en enkät vad de tyckte om workshopen. Resultatet är ofta att eleverna tycker väldigt olika huruvida workshopen var bra eller dålig, om de lärde sig något eller ej. Det som brukar dock vara så att många gillar filmerna, fyrahörnsövningarna och att svara på frågor via nätet.
Det är värt att reflektera över att det kan vara så, som det var i då jag redovisade en lärsituation, att eleverna är mer fokuserade när film visas än när läraren pratar. Varför är det så? Är det fler som delar denna erfarenhet?
Avslutningsvis så arbetar jag vidare med att utveckla diskussionen kring #ekologiskafotavtryck på nätet via bloggar och twitter. Vidare fortsätter jag att titta på olika ARS-vertyg som Voto.se och tar fram nya frågeställningar. Vi märkte under dagens workshop att det var svårt att sätta ord på rättvisa/orättvisa och få gång en diskussion kring om dagens miljörättvisa är ”rimlig”. Efter workshopen gjorde jag voto.se/ekologiskfot3 där jag tog med en frågeställning kring miljörättvisa:
Vad är rimlig orättvisa?
Tanken är vi inte bara ska ställa denna fråga, utan att i diskussionen kanske komma in på vilken fördelning av resurser som kan vara rimlig. Som sagt bara en tanke att till nästa gång lättare kunna närma sig begreppet ”miljörättvisa”. Fler förslag mottages tacksamt!
Kent Lundgrens ikt profil 
