Reflektioner efter att ha undervisat på komvux om ekologiska fotavtryck

De flesta reflektionerna efter att ha undervisat på gymnasium om ekologiska fotavtryck idag har jag i en annan blog: ekologiskfot.wordpress.com. Kopplat till denna kurs så kan sägas att vi kombinerade traditionell digitalt bildspel (powerpoint) med att visa tre korta filmer (numera kan man ju ”spränga in” filmerna i powerpointpresentationen). Hela upplägget när Svalorna berättar om ekologiska fotavtryck och miljörättvisa är workshop.

Jag är imponerad av anslaget som Svalorna har, när de helt frankt säger att det ska vara ett workshop, på så sätt säger Svalorna att alla ska vara med och diskutera. Idag gick det bra, det var fem elever och en engagerad NO-lärare.

Marie Leijon

Kul och intressant att ikväll träffa Marie Leijon och höra henne berätta om Design för lärande:

Föreläsningen levandegjorde innehållet i Selander & Kress (2010) Design för lärande:

Selander & Kress (2010) Design för lärande

Jag har tidigare, den 10 dec 2013, varit i kontakt med Marie Leijon. Det var när hon för Skoverket under hösten 2013 utvärderat hur andra utvärderat  flippat klassrum:
Från: Kent Lundgren
Datum: 10 december 2013 11:28
Ämne: Din analys av flippat klassrum – ”Flippade klassrum har både för- och nackdelar”
Till: Marie Leijon – Mah – utvärderat flippat klassrum
Hej,

Tack för din analys och utvärdering av flippat klassrum som på Skolverkets hemsida fått titeln ”Flippade klassrum har både för- och nackdelar”

Tycker kanske det är lite konstigt rubrik, ”Flippade klassrum har både för- och nackdelar”. Nackdelarna verkar främst bygga på två påståenden i Freeman Herreid & Schiller (2013) artikel (mer om Freeman et al artikel), 1) Det är svårt för lärare att göra bra videor och 2) att elever ”måste göra något hemma”:  ”Students new to the method may be initially resistant because it requires that they do work at home rather than be first exposed to the subject matter in school. Consequently, they may come unprepared to class to participate in the active learning phase of the course.”

En tredje nackdel som kommer fram i din artikel är: ”Studenterna i det flippade klassrummet hade större svårigheter att förstå kursstruktur och uppgifter...” En lösning på detta ev problem som jag tror många lärare redan tänkt på är koppla flippat material till en blogg (eller liknande tjänst) där just kursstrukturen visas. En interaktiv blogg kan vidare öppna upp för en dialog (i Sokrates och Vygotskijs anda). Skulle vara intressant att höra dina tankar…

Mer tankar kring din utvärdering.

Men återigen tack för utvärdering av flippat!, det behövs utvärderingar av metoden. Känner du till några andra svenska utvärderingar?

Medieundersökning – uppgift 2

Här undersöks på nytt olika digitala mötesplatser där barn och unga rör sig (en längre medieundersökning). Nedan visas Youtube-klipp av Minecraft (andra möjligheter hade varit Facebook, Moviestar Planet etc.). Jag har filmat och intervjuat barn om deras vanor för att få en inblick i vad de själva gillar att göra på internet. Saker jag ville undersöka:

• Finns det ställen där man lägger upp bilder? Bildbehandlar man dessa?
• Vilken teknologi används? Mobilkamerabilder, webbkamera eller andra tekniker?
• Hur är dessa platser eller miljöer formgivna?
• Hur framställs/framställer sig barn och unga här?
• Vad gör man här?
• Vem och vad får synas här?
• Hur skulle du som pedagog kunna använda dig av dessa ställen? Vad är den pedagogiska vinsten?
• Finns det andra intressanta ställen ur en pedagogisk synvinkel? Leta efter dem.

Medieundersökning1

Här undersöks vitt och brett olika digitala mötesplatser där barn och unga rör sig (Se den kortare medieundersökningen här). Nedan visas Youtube-klipp av Minecraft (andra möjligheter hade varit Facebook, Moviestar Planet etc.). Jag har intervjuat barn om deras vanor för att få en inblick i vad de själva gillar att göra på internet eller i andra medier. Saker jag funderade på att undersöka:

• Finns det ställen där man lägger upp bilder? Bildbehandlar man dessa?
• Vilken teknologi används? Mobilkamerabilder, webbkamera eller andra tekniker?
• Hur är dessa platser eller miljöer formgivna?
•  Hur framställs/framställer sig barn och unga här?
• Vad gör man här?
• Vem och vad får synas här?
• Hur skulle du som pedagog kunna använda dig av dessa ställen? Vad är den pedagogiska vinsten?
• Finns det andra intressanta ställen ur en pedagogisk synvinkel? Leta efter dem.

Mediers möjligheter i ett pedagogiskt sammanhang

Jag vill tacka IKT Johan som i sin blogg skriver:
”I Uppgift 6 ska vi skriva en processdagbok där vi ska göra reflektioner utifrån kursplanens mål. Ett av dem är ”Värdera olika mediers möjligheter och begränsningar i pedagogiska sammanhang””.

Jag har lite olika spår gång för att testa mediers möjligheter i pedagogiska sammanhang. Jag har inte möjlighet att testa i vanlig formell skolmiljö. Jag har dock möjlighet att testa i andra sammanhang, jag skrev i ett tidigare inlägg om att informera om ekologiska fotavtryck under cirka två timmar för högstadier och gymnasium; och så har jag ju mina barn E och E som är 8 respektive 5 år gamla. Pedagogiska sammanhang tolkar jag brett, dvs även vad som sker i hemmet, t ex när jag ber dottern skriva ”ERIK” och när jag och dottern spelar kort, vändåtta. Jag har visat två olika videotjänster, oredigerad film på Bambuser och redigerat film på Youtube.

Bambusertekniken är snabb. Du kan filma direkt och därmed greppa tillfället i luften. På något sätt tar denna dock denna snabba teknik två steg bakåt när jag sedan ska lägga ut filmen här på bloggen. Då lyckas jag inte bädda in filmen. Jag har försökt på olika sätt, men inte lyckats. Reflekterar man över detta så är det lätt att inse att det säkert är sådant här som gör att det är fortfarande så få lärare som bloggar och flippar och på andra sätt synliggör (sitt?!) och elevers lärande.

Tekniken att preparera och fixera kamera, redigera film och lägga ut på Youtube tar självfallet längre tid och och blir inte lika ”spontan” som att bara att ”filma på” som man kan göra med Bambuser. Men kvaliteten blir så mycket bättre med detta förfaringssätt. På ett generellt plan, är det en intressant avvägning, det snabba spontana och den välavvägda och välregisserade; var ska de som vill jobba pedagogiskt med medier lägga sig?

Jag använder här videotekniken som en dokumentation för att visa vad som har hänt. Jag har även efteråt visat min dotter filmen och låtit henne berätta vad hon ser.

Ekologiska fotavtryck

Den 10 februari 2014 gick jag Svalornas kurs för att bli informatör rörande ekologiska fotavtryck. Har samlat mina intryck och info om ekologiska fotavtryck här: http://ekologiskfot.wordpress.com/

Ska ut på mitt första pass på komvux i Arlöv på torsdag den 27 feb. Så småningom  tänker jag nog göra ett projektarbete av detta… Ni får gärna komma med input!

Mediadagboken – uppgift 1

Jag har nu lämnat in första uppgiften inom kursen – mediadagboken. Jag lät själva dagboken vara på en sepearat blogg, samt gjorde sammanställning, analys, i separat dokument.

Här är filmen om mina medievanor:

Spelar vändåtta

En video ska produceras som ska gestalta en lärsituation, formell eller informell. Jag vill i nedanstående relativt enkla film ändå försöka lyfta blicken rörande hur och i vilka sammanhang lärande kan gå till. Lärandet  skulle gestaltas i en video på 3-5 minuter, nedanstående film är på 5 min (inkl två bilder i början och en avslutande bild). Videon ska analyseras enligt produktions-receptionsmodellen. Jag vill ha respons med avseende på aspekter som förutsättningar för lärande i situationen, deltagarnas interaktion. Vilka resurser använder vi?  Vad ser man i videon och hur förstår man det? Vilka styrkor och svagheter ser du hos mediet (video) i gestaltningen? För- och nackdelar för lärandet (video som läromedel)? (mer om förutsättningarna)

Far och dotter, Elin 5 år, spelar vändåtta. Först riggades utrustningen upp:

Elin skriver Erik

Jag hade som syfte att visa träning, ett lärande, hur Elin skriver Erik:

http://bambuser.com/v/4355542

 

Jag hade som syfte att bädda in filmen här i bloggen. Så här ville Bambuser att man ska bädda in filmen, gick dock inte (jag har medvetet skrivet lite fel, annars bara försvinner kodningen här i wordpress!?:

>iframe src=”http://embed.bambuser.com/broadcast/4355542″ width=”460″ height=”434″ frameborder=”0″>Your browser does not support iframes.

 

Ni som tittar på filmen (ni tvingas klicka länken ovan och därmed lämna denna sida, tyvärr)… Ser att Elin skriver Erik efter det att jag ber henne göra detta. Elin som är fem år har skrivit sitt eget namn ett kort tag. Det är precis nu hon även lärt sig skriva Erik. Börjar ”knäcka koden” som pedagoger säger. Jag har dock aldrig förstår det där med att knäcka koden. Allt går successivt. Jag tror fortfarande att hon ser ord som just bilder, och inte tecken som ska fogas samman.

Över till det här med att visa svårighterena med att filma ett lärande. Jag ha redan berättat om svårigheten med att bädda in bumbuser-filmen. Likaså har jag svårt att ”vända filmen”. Likaså är det jobbigt att se när kameran hela tiden rör sig. Sedan är det några ”konstiga” ljud i början i filmen… Som sagt mycket övrigt att önska. Samtidigt vill jag framhåll att jag fick med när Elin skriver Erik.

Kuratera – Design i lärande

Selander & Kress (2010:24-25) begrepp Design i lärande uppmärksammar den enskildes lärande i hela sin bredd. Jag skulle vilja förstå detta begrepp genom att peka på att ursprunglig text, tjänst och verktyg går i  varandra och måste förstås tillsammans om lärandet i hela sin bredd ska förstås. När jag tittar efter information/ nyheter via olika tjänster och på olika verktyg/plattformar så läser jag sällan hela artiklar utan jag lägger ofta över texter med hjälp av olika tjänster, som t ex Pocket, Readability, Instapaper, kippt , Delicious, Diigo, Pinboard, Pinterest och Flipboard i olika molndatabaser. Alla dessa tjänster har kanske primärt gjorts för att underlätta ett samlande och presenterande av information; dvs det Selander & Kress (2010:24-25) kallar didaktisk design för lärande. Jag skulle även vilja, och kanske främst, se det som att dessa tjänster är designade för att användaren aktivt ska sortera, tagga, märka och kategorisera texter, dvs det Selander & Kress (2010:24-25) kallar  design i lärandet.