Denna blogg fungerar under 2015 som typblogg för ett folkbibliotek som har hållbar utveckling som tema eller som typblogg för skolbibliotek på gymnasienivå som ska underlätta för lärare när de ska ta upp ämnet hållbar utveckling och olika typer av miljömål.
Beslut i slutet av mars 2015 ledde till att typblogg för grönt bibliotek flyttades till egen blogg: gronabiblioteket.wordpress.com. Mer om denna här. Nedan presenteras tanken med bloggen i en video på tio (10) minuter:
Här presenteras min testlektion, inom uttagningen till lärare inom projektet Teach for Sweden, Den uttagning som jag är med på kommer att genomföras onsdag den 11 februari 2015 i Malmö. Testlektionen ska enligt riktlinjerna vara på sju minuter. Lektionen är inom ämnet teknik. Ett ämne som enligt Skolverket ska bidra till: ”elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Genom ämnet teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att bl a värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.” (källa, Skolverket).
Jag har valt att säga något om Sveriges elenergiförsörjning, med fokus på vindkraft och kärnkraft. Lektionsplaneringen där bakgrund och syfte med lektionen står. Lektionsplanering på en sida.
Lektionen nedan är på fem minuter, plus två minuter som berör två anslutande frågor (en del kallar det Exit Ticket) via Voto.se (gå direkt till dessa två frågor via länken: voto.se/vindkraft). Nedan en inspelning av lektionen (ver1, ver2, ver3):
Med hjälp av frågor i slutet av en lektion är det möjligt att få feedback rörande både vad elever tycker i olika frågor (exempelvis: om de gillade upplägget, om de fördrar det ena eller det andra) och rena faktafrågor. Ovan har jag gett exempel på båda sorterna av exit ticket. Genomförs dessa frågor så att alla elever har möjlighet att svara på ett enkelt sätt är det lättare att planera nästa lektion!
Ett digitalt verktyg för bibliotek är de som man vars hjälp kan för att analysera och kommenterar böcker. Vi har jobbat med https://www.librarything.com/ i kursen, och skrivit en kort rapport om denna tjänst. Nu funderar jag på hur många som kommer fortsätta att använda denna tjänst? Hur många använder sig att sitt lokala bibliotek, typ Lunds http://biblioteksportalen.lund.se/web/arena ? Använder ni något annat bibliotek än just ”ert egna lokala” bara för att ni vet att där finns det mycket kommentarer och diskussioner om böcker? Finns det exempel på att bibliotek i Sverige samarbetar på så sätt att man kan se kommentarer kring en och samma bok på ett samlat sätt från olika bibliotek?
När jag är inne på Lunds bokdatabas (här borde jag använda ett mer precist ord…), http://biblioteksportalen.lund.se/web/arena , så ser jag att det är väldigt lätt att betygssätta böcker från 1-10, men jag kan inte se att man kan skriva kommentarer om böcker. Vidare kan jag inte se att man kan ta bort en betygssättning (om man nu betygsatte av misstag).
Frågor som dessa väcks hos mig är: I vilka digitala forum diskuterar böcker livligt? Skulle det behövas ett speciellt forum för att diskutera läroböcker? (om det är svårt att hitta kommentarer om skönlitterära böcker, så är det nog än svårare att hitta kommentarer om faktaböcker).
Här följer en självvärdering över mitt lärande under kursen Digitala medier och lärande (kursupplägg) som gått under våren 2014. Det har varit stimulerande att lämna skriftliga analyser och att delta i diskussioner kring de material som lämnats och att relatera till relevant kurslitteratur. Nedan följer personliga kommentarer efter varje kursmoment: Fortsätt läsa →
Mitt projektarbete redovisas dels med den medieproduktion som ingår i arbetet dels med denna analyserande text. Som alternativ fick vi veta att redovisningen kunde vara i bloggform där medieproduktioner och analyserande text kan presenteras tillsammans. Denna analyserande text innehåller en kort beskrivning av arbetet. Texten nedan innehåller vidare en diskussion av arbetets pedagogiska idé i förhållande till litteraturen, bl a Selander och Kress (2010, Design för lärande). Eftersom jag genomfört utbildningsmoment finns en kort analys av utfallet med. Utfallet bygger på de utvärderingar som görs efter varje workshop.
Är lite osäker på vad som menas med ”medieproduktioner” i en lärande kontext som kursen ”Digitala medier och lärande”. Är det enbart enstaka videoproduktioner, eller är hela den blogg som riktar sig till elever (ekologiskfot.wordpress.com) en medieproduktion, eller räknas även reflektionsbloggen (denna blogg) som medieproduktion? Här kommer dock fokus vara på den analyserande texten som knyter praktiskt arbete till teorin.
I Boström, 2008, ”Kemilärares berättelser”, i Rostvall &Selander (red) Design för lärande beskrivs på sid 64-65 två sätt att organisera vetande: paradigmatiska och narrativa:
Två sätt att organisera vetande
Jag tror båda sätten att organisera vetande, paradigmatiska och narrativa, behövs och kan befrukta varandra.
Bakgrund
Mitt projekt utgår från att jag medverkat i fem workshops ute i skolor (åk 6-9, och gymnasium) tillsammans med Svalorna (beskriva här: ekologiskfot.wordpress.com/category/skolbesok/). Varje workshop är mellan 60 och 150 minuter. Praktiskt har avsikten varit att vi ska vara två personer från Svalorna som håller i workshopen. Ofta har ordinarie lärare (passivt) varit med under workshopen (ibland har hen hjälp till med att ”hålla ordning”, ibland har läraren varit med lite i diskussionen). Min ambition är att ”flippad anda” ge elever (och lärare) möjlighet att läsa på om ämnet (ekologiska fotavtryck och miljörättvisa) och fundera på frågeställningar innan vi träffas genom bloggen: ekologiskfot.wordpress.com . Workshop och blogg fokuserar på att lyfta fram ”ekologiska fotavtryck” och miljörättvisa, dvs vilket avtryck olika människor/nationer gör på planeten. Under en workshop pratar vi om vilka produktiva ytor vi har totalt på jorden och att vilka ytor vi använder vi oss av. WWF har låtit många av oss förstå att vi använder mer än en planet! Globalt använder vi 1,5 planeter. Skulle alla leva som vi gör i Sverige skulle 3,3 planeter behövas (WWF). Fortsätt läsa →
Kent Lundgrens ikt profil 